Livet är skört!

Idag ska jag & min fina kollega Thomas spela på ett hospice. Det gör vi några gånger om året. Vi brukar stå i deras meditationsrum & alldeles innan vi ska börja, så kommer det in människor som är i slutskedet av sina liv, ofta med en anhörig vid sin sida. Vissa kan sitta, andra blir indragna i sjukhussängar. Det brukar vara väldigt tyst. Sedan börjar vi spela. Energin som bildas i det där rummet går inte att beskriva. Ibland fäller vi en tår, Thomas & jag, när vi packat ihop & satt oss ute i bilen igen. Ha en fin helg allihop & var rädda om er själva & varandra!